Helig vrede

Det finns vissa saker som provocerar mig nått oerhört.

Jantelagen är en sådan sak.

Jag kan i min värld inte förstå hur sådana normer som jantelagen kan få styra oss. Normer där vi präglas av att "skriva ner" oss själva och våra medmänniskor. Normer där ingen ska få sträcka på ryggen, ingen ska varken få eller ta emot beröm eller ingen ska få vara riktigt bra (i rädsla för att reta upp någon annan) 

Blir förbannad bara jag tänker på det.... det är ju rena rama tramset! Och det värsta av allt är att jantelagen är inte bara något som finns att googla fram på internet - nej, det finns i verkligheten, mitt ibland oss. Ibland mycket och ibland mindre. Men det finns!

Varför är vi så rädda för beröm?

En komplimang hanteras allt som oftast bäst genom att pratas bort.

Jag försöker förstå men gör det inte. Hur kan nått så dumt som "Du ska inte tro att du är något" få styra oss? Trams som sagt!

Några klassiska strofer som jag stöter på både från andra och stundom från mig själv:

"Äsch, inte ska väl jag..."

"Nä, men det var väl inget, det jag gjorde. Det hade vem som helst kunnat göra..."

"Äsch, den här gamla trasan..." (som svar t.ex. efter en komplimang av typen "Snygg tröja")

Några strategier för att undvika att "förstora" sig själv:

* Skoja bort det

* Börja prata om något annat

* Ge alla andra beröm istället för att ta emot det själv.

Att sträcka på sig, ta emot beröm och sätta värde på det man är och det man gör behöver inte betyda att man förminskar andra. Det utesluter inte att man även ser andra som värdefulla, duktiga och storslagna. Men i mellanmjölkens land, Sverige, ska man helst inte sticka ut. Nä, fram för att vara så där lite lagom bra och lite lagom värdefull. "Lagom" värdefull... he he, vilket skitsnack. Det säger ju sig självt, man kan inte vara "lagom" värdefull.  Inte konstigt att jag benämner det som trams : )

Slutligen delar av ett tal av Nelson Mandela.

Ett tal som jag tycker fantastiskt mycket om, där jag tycker att denna mycket kloka man på ett vackert sätt formulerar "Våga vägra jantelagen":

“Vår djupaste rädsla är inte att vara otillräckliga. 

Vår djupaste fruktan är att vi är omåttligt kraftfulla. 

Det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer oss mest. 

Vi frågar oss själva - vem är jag som tror mig vara briljant, storslagen och kraftfull? 

Egentligen - hur kan vi undgå att vara det?

Du är ett Guds barn. 

Att du leker liten förbättrar inte världen. 

Det är ingenting upplyst i att förminska dig så att andra inte ska känna sig osäkra omkring dig. 

Vi föddes för att visa den gudomliga skönhet som finns inom oss. 

Det finns inte bara i några av oss, det finns i oss alla. 

När vi låter vårt eget ljus skina, 

ger vi omedvetet andra människor tillåtelsen att göra detsamma. 

När vi är frigjorda från vår egen rädsla, 

frigör vår närvaro automatiskt andra. ”

 

Nelson Mandela